Efter en intensiv vår och sommar börjar jag landa i mitt skapande igen. Hela förra året följdes av studier. ÅRET innan av en katastrofal kollaps men det vill jag inte skriva om denna gång. Så studier, Japp, jag är nu undersköterska med skyddad titel. Jag kunde därmed söka arbete med titel inom vården och har sedan april en fast anställning. Ibland går mina tankar. Att jag önskar att mitt skapande var det enda jag vill pyssla med. Men när jag är på jobbet så känner jag ”en långt inuti mig, varm härlig känsla”. En speciellt känsla jag enbart får när jag jobbar med människor. En känsla över att jag är en del och att jag får möjligheten att vara viktig för andra. Så jag vill jobba med människor också. Och det gör också att jag känner mig glad i mitt skapande. Just känslan att jag inte behöver stressa fram något för att sälja. Jag kan ge mig den tid i processen som behövs. Precis som jag vill. Det är lyxigt att tänka så.
Så vad gör jag nu…
Det jag gör just nu är att se över alla mina gamla skisser, se vad jag vill göra om, förbättra. En del av mig har tänkt länge att ”jag vill måla rönnbär”. Jag har ett träd utanför mig som vinkar i vinden med sina klasar när jag går ut. En dag knipsade jag av en gren och tog med in. Den börjar dock bli lite vissen nu men har ju fler att tillgå om det skulle behövas utanför. Ville bara skissa rönnbär och blad. Tills längtan om en fågel dök upp i mig. Ville egentligen bara ha växter nu.
Men längtan gjorde att det ändå blev en fågel till slut. Kommer skissa ett tag till innan den är klar. Tecknar med en gammal o.7 blyertspenna. Säkert uråldrig från gymnasiet. Men den ger en go gråton och svärta mot det mjuka skisspappret. Så använder med andakt. De andra dyra pennorna får vara till vänt till en annan skiss. Förutom rönnbären har jag länge trånat efter att göra en egen variant av ”morrisons” the brook. Fast lite mer naiv i tonen. Jag börjar bli ganska klar med rapporten. Testade att ta hem en kalender med omslaget av mönstret, jag kallar det natur. Jag gillar det. Inte riktigt klart ännu men det kändes som om det kvittade. Det ofärdiga är en del av processen. Ibland är det ofärdiga mer intressant än det färdiga ”perfekta”. Min plan är inom kort att natur skall bli till tapet. Om det blir som jag tänkt kommer jag sätta upp den i min hall. Lite inspirationsbilder kommer och en process skissbild med rönnen och fågeln såklart. Ha det gott! Med varm hälsning Erika
